04 mars 2013

Jag spinner tunna fina trådar, en av renaste guld, en av diamanter och en av blod. Av livskraft och längtan och visdom. Möten med viskvinnor, trollgummor, rån och andar, allt blandas i in mina trådar. Pussel som med tiden blir klara bilder, bilder av vägar som är mina att gå. Elementen i allting och allting i elementen, när man förstår är det så enkelt så. Mina trådar blir med tiden en del av en väv, den väven som på ålderdomen ska värma mina axlar. Än så länge växer den för varje dag och jag ser för mitt inre öga hur jag kan dra den många varv kring mig när den dagen kommer och kanske, eller troligt, så kan den också rymma en och annan vän.

3 kommentarer:

  1. Låter alldeles underbart :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, söta. Ja, just nu känns livet faktiskt underbart.

      Radera
  2. Vilka vackra ord att läsa Linda och just i nuläget sätter du ord på det som sker i mitt liv och hur jag formas som en väv och alla trådar ska vävas in på sin plats för att öppna upp för så mycket annat.Har fått dra mig helt tillbaka för kontemplation och för att varje tråd ska finna sin plats som sen i sin tur ska kunna ge hopp,visdom och nya öppningar för så mycket annat.

    Blev så glad av att läsa dina rader och jag stoppades radikalt kan man säga just för att Wolf vill jag ska väva samman sånt som kommer att ha betydelse för både mig och andra framöver.Det här innehåller betydlgt fler väsen än jag kunnat tro och oj vad dom väver samman och jag väntar ivrigt på vad som komma skall.

    Undertiden är det solitärt arbete som gäller och massor med kontemplation i tysthet,att dra mig helt tillbaka för en tid sen öppnas många nya dörrar och väven blir komplett.

    Tack fina du för dom orden,dom landande rakt in i hjärtat på mig.Kram på dig min vän och allt gott till dig,Heike.

    SvaraRadera