Lysande blå ögon under mörk rufsig lugg

tittar fram bakom blodbokens stam. 

Möter mina, känner igen.

Var har du varit så länge?

Hon kommer gående från norr. 

Över fuktig mossa, 

upplyst av stjärnbeströdd himmel,

under den svarta månen. 

Hennes svans är högt buren, 

ögonen lyser som smaragder och öronen hör allt. 

Varje viskning och varje rörelse i omgivningen. 

Hon kommunicerar med allt. 

Hon växer som ormen och för varje ömsning 

blir magin i hennes röst tydligare för dem som har förstånd att lyssna. 

Målet för hennes vandring känner bara vinden.