Minnestid, förmödratid...
I denna tid när hinnorna är som tunnast så känner vi er, så nära.
Vi minns er med tacksamhet, alla ni som vandrade stigarna före oss.
Alla ni som lade grunden som vi jobbar ifrån idag.
Aldrig glömda aldrig mer gömda.
Kloka och seende i alla tider, vi minns er.
Tack för att ni fanns!
Nej! Häxans nyår är inte vid Allhelgona /Samhain/Förmödratid eller vad du kallar det. Vissa häxor kallar detta nyår men inte alla. Jag till exempel firar nyår när det vänder på riktigt. Det vill säga vid vintersolståndet. Då är det mörkast för att sedan vända mot ljus igen. Det är logiskt för mig.
Som ni kanske förstår har jag hört detta påstående en gång för mycket nu... :)
Det blir klurigt när vi buntas ihop och i min mening blir det ännu värre när vi buntar ihop oss själva.
Vi kommer alla från olika bakgrund, olika traditioner och olika arv. Detta ska inte förringas och glömmas bort, tycker jag.
Att va häxa för mig innebär bland annat att lyssna inåt
och utåt. Inte bara lyssna på vad som sägs i böcker, på kurser och på internet utan
att lyssna inåt till din inre klokskap och att lyssna utåt till hela
väven, hela den verklighet som vi alla är en del av. Vad vibrerar i din
historia? Vad vibrerar i din verklighet. Det är din sanning inte den
sanning som nån annan berättar för dig. (Inkluderat undertecknad) 
Det som andra hävdar är förhoppningsvis deras sanning men det behöver inte vara din. Var modig och nyfiken så når du kanske längre än vad du någonsin vågade hoppas på.
Vandra i ödmjukhet. //
Kram Linda på Häxans hus
