Jag funderar mycket på vad den mediala magin eller bilden av magi i media gör med den riktiga magin. Jag möter då och då folk som frågar om jag inte gör ceremonier och magi baserat på att jag inte lägger ut bilder från det. De berättar om så vackra bilder de sett från andras ceremonier och hur de försöker skapa samma vackra själv. Vad händer när man försöker kopierar någon annans ”magi”? Är denna inte skapad precis för det syftet, den stunden och av och för dem som närvarade. Funkar det ens att kopiera? Tänker att det blir som att läsa någon annans magiska formel från en bok och tro att den fungerar, rakt av. Om du inte djupt förstår beståndsdelarna i formeln, fungerar den då? Och kanske framför allt, vad gör du om den fungerar men blir lite fel och du inte kan häva den eftersom du inte förstod vad du gjorde?
Inspireras kan vi nog alltid, tänker jag. Av bilder, böcker och berättelser men jag tror att det är viktigt med den egna unika magin som kommer ur varje magiska konstnärs händer.
För mig så går det inte att kopiera andras formler eller deras altare och annat. Och det är inte att lämpligt ta bilder av det magiska förfarandet i ceremoni. Det förfelar syftet och skadar energierna. Jag tar ibland bilder före eller efter en ceremoni, på ett altare eller elden men det är då utanför ceremonin.
Jag har ibland blivit tillfrågad att ha ceremoni i syfte att göra tv-program, radioprogram eller artikel om detta men då har jag tydligt berättat och kommit överens om med producenten att det inte fungerar på riktigt men att vi kan iscensätta så att det går att då en inblick i hur det skulle kunna se ut. Men detta blir då mer som ett skådespel. Det fyller ju såklart också en funktion.
Jag känner, och det är en helt personlig känsla, att om jag skulle filma/fota och lägga ut på media från viktiga och känsliga ceremonier så skulle jag skada skeendet.
När jag håller publika, större ceremonier som löftesceremonier och namngivningar så filmas det en massa men då är det klienten själv som beslutar om detta. De har ju anlitat mig för att göra det och då äger de rättigheten till det. Men jag brukar alltid avråda att de själv fotar utan det är bättre att någon i cirkeln (familjen eller så) gör detta eftersom de själv då kan vara närvarande i det som sker. Och när de gäller de mindre ceremonierna avråder jag från detta helt eftersom de är mer personliga och de blir bättre när den eller de som berörs är fokuserade i ceremoni och inte i annat som teknik.
Jag känner att detta med att allt ska upp på nätet har två sidor. Det är fantastiskt att alla kan hitta någon att dela sina tankar och upplevelser med. Det är aldrig kul att känna sig som den enda av sitt slag. Men det känns också som att många inte förstår att det är riktigt svårt att se vad som är på riktigt och vad som är på låtsas där. Att den som kan alla ”orden” och ser självsäker ut kanske inte har så mycket kraft när det väl kommer till kritan. Så ett tips från mig är att försöka mötas i verkliga livet med dem du klickar med. Se om ni är på samma väg på riktigt, liksom. Så att du inte blir lurad av ett bländverk.
Vandra i skönhet.
// Linda
