Livet är en spännande plats just nu.
Jag är så glad att jag valde att komma tillbaka
till jordelivet ännu en gång.
Trancen är så nära nu och jag ser så klart,
vad jag ska göra, vart jag ska gå.
Mitt hjärta gråter för dem som vandrar i mörker.
För dem som faller ner i rädslans svarta hål,
som tappar alla förmåga att ifrågasätta.
Önskar att de ska se.
Jag gör det jag kan, sträcker ut en hand,
håller en lykta att lysa upp mörkret.
Försöker vara en nykter röst.
Väljer att acceptera att vi inte har samma mål för vår färd,
att vi inte ska på samma håll.
// Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar