13 november 2018

Om jag sätter scenen.

Ett rum med så högt till taket att taket inte finns.
Väggarna är så tunna att de tycks bestå av vackra, vita,
skira tygstycken som fladdrar i vinden.
Fönstren står på vid gavel och släpper in förändringsvindar.
Runtom i rummet står 13 ljus som brinner med inspirationens lågor.
Rummets centrum märks ut av en springbrunn
med klart, helande vatten som släcker törst
och på marken ligger mullrik jord.
Fjärilar kommer in genom fönstren och på sina vingar
bär de möjligheter.

Möjligheten har för längesedan jagats på flykt av den balans som råder här.

Här kan allting hända och om du vill så får du vara med.

<3 <3 <3
Linda




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar