Tankar en helt vanlig dag...

Jag vandrar längst trådar av fint, fint silke.
Trådar som bär min historia genom tiderna och genom liven.
Tillbaka till det som var innan tiden av människan blev uppfunnen,
oss påtvingad av händer som ville fängsla och styra.
För varje tråd jag hittar och följer bli bilden mer hel, mer färggrann och fängslande.
Jag förstår mer och mer min del i skådespelet, min roll och mitt syfte.
Jag är så mycket mer än den kropp som är mitt skal denna gången, denna rundan på jorden.
Jag vill hjälpa människor att förstå.
Att vi alla sträcker oss och når långt utanför den hud som råkar vara våran denna gången.
Att vi kan förflytta berg om vi så vill, bara vi VILL.
Att gränser som vi tror vi har egentligen bara är sandslott som kan raseras lätt, lätt med endast en våg av vårt inre friska vatten. Låt bara ditt eget tidvatten ta hand om det.