En natt i skogen i fullmånens sken, äntligen!

Ja, så var det gjort... I fredags begav jag och min vackra häxsyster, Sofia , oss ut i skogen för lite häxigt arbete. Bland annat ville vi förbereda skogen och dess innevånare för att vi kommer att ha våra sommarkurser där och kolla med dem så att det är ok. Det verkar vara precis i linje med vad de vill, att det kommer ut ännu mer fina människor som kan få lära känna dem och deras verklighet.

Alla är så generösa med sin närvaro på denna plats. Man ser och hör djur hela tiden och växtligheten bjuder på ett överflöd av intressanta former och arter. Skogen är full av små "rum" där man kan hitta en stund för sig själv i stillhet.

Efter vandring, healingarbete och besök vid en gammal stenlagd, mossbelupen, källa som vi ska jobba vid och med på kursen så landade vi vid en lite lägerplats och gjorde upp eld och satt och tog in vad som gavs en bra stund.

Under tiden satt två ekorrar i ett träd och lyssnade;) de är så underbart söta dessa små underverk. Det senaste halvåret har jag fått se minst en ekorre i veckan, ibland en om dagen, det gör att jag känner mig så privilegierad.

Eftersom SMHI hotat med snö, blåst och minusgrader så var vi inte säkra på att vi skulle kunna övernatta men vi hade saker med oss och det var ju tur. Kvällen blev jättefin, först lite regn men sen slutade det och mitt i natten var himlen helt klar och man kunde lätt se hur fullmånen lyste upp allting med sitt vänliga ljus. När vi sedan öppnade ögonen framåt morgonen var hela marken pudrad med fin snö... Helt magiskt.

När vi vaknat klart och tagit in allt det vackra åkte vi hem till mig för lite varmt te och frukost. Sedan använde vi lördagen till lite annat fix inför kurserna. Vi började göra skallror i råhud och det är ett intressant projekt. Egentligen vill ju jag ha gjort alla min redskap själv eller att de i alla fall är gjorda av någon jag känner/känner till, så detta är ett bra steg i den riktningen. De skallror jag använder idag är köpta på olika ställen och det känns inte helt som att de är mina utan mer som en tillfällig lösning.