Minnestid, förmödratid... 

I denna tid när hinnorna är som tunnast så känner vi er, så nära. 

Vi minns er med tacksamhet, alla ni som vandrade stigarna före oss. 

Alla ni som lade grunden som vi jobbar ifrån idag. 

Aldrig glömda aldrig mer gömda. 

Kloka och seende i alla tider, vi minns er. 

Tack för att ni fanns!

 

En liten reaktion bara...

Nej! Häxans nyår är inte vid Allhelgona /Samhain/Förmödratid eller vad du kallar det. Vissa häxor kallar detta nyår men inte alla. Jag till exempel firar nyår när det vänder på riktigt. Det vill säga vid vintersolståndet. Då är det mörkast för att sedan vända mot ljus igen. Det är logiskt för mig. 

Som ni kanske förstår har jag hört detta påstående en gång för mycket nu... :) 

Det blir klurigt när vi buntas ihop och i min mening blir det ännu värre när vi buntar ihop oss själva.

Vi kommer alla från olika bakgrund, olika traditioner och olika arv. Detta ska inte förringas och glömmas bort, tycker jag.

Att va häxa för mig innebär bland annat att lyssna inåt och utåt. Inte bara lyssna på vad som sägs i böcker, på kurser och på internet utan att lyssna inåt till din inre klokskap och att lyssna utåt till hela väven, hela den verklighet som vi alla är en del av. Vad vibrerar i din historia? Vad vibrerar i din verklighet. Det är din sanning inte den sanning som nån annan berättar för dig. (Inkluderat undertecknad)  

Det som andra hävdar är förhoppningsvis deras sanning men det behöver inte vara din. Var modig och nyfiken så når du kanske längre än vad du någonsin vågade hoppas på.

Vandra i ödmjukhet. //

Kram Linda på Häxans hus 

Templet Moder Jords Hjärta

 

Om du kommer in i en kyrka eller helig byggnad, går du då fram och känner på kyrksilvret eller kliver upp i predikstolen?

 

De flesta av oss har stor respekt för det vi kallar heliga platser. Vårt tempel, Moder jords hjärta är, trots att det är ett litet hus av trä, utan tinnar och torn, just det. En helig plats, signad åt vår Moder Jord. Skapat med hjälp av ca 400 personer som strålade samman med pengar och kraft för att realisera henne.

 

Här sker helig och magiskt arbete. Både i grupp och i mindre sättningar. Allt från föreläsningar och utbildningar till intensivt ceremoniellt arbete.

Det är en plats som många väljer att komma till för att sitta och meditera, få läkning och hitta tillbaka till sig själv.

 

I templet finns en del redskap som används i det arbete som utförs där. Dessa redskap är personlig för dem som använder dem. Vissa redskap kan den som frågat och fått lov prova på, andra får enbart den som använder dem röra. 

 

När vi har större event som marknaden så väljer vi att låta redskapen finnas kvar eftersom det är fint att människor som besöker får lov att se hur det brukar se ut. Vi vill inte behöva plocka undan eller låsa templet, det förfelar syftet med denna vackra plats som så många av er hjälpte till att skapa.

 

Vi tänkte att om vi berättar för besökarna hur det fungerar så kommer de att respektera att om 1000 personer på en helg (ja, vi var faktiskt över 1000 personer här inräknat alla detta år) tar i trummor, kristaller, klangredskap osv så ändrar det deras energi. Vi tänkte det som självklar eftersom de flesta som jobbar till exempel med tarotkort eller trumma inte vill att någon rör deras redskap.

Men vi fick se att det triggade i gång irritation och oförstående på några håll så därför skriver jag denna text. 

 

Vi ville hålla templet öppet för att dem som behövd hitta lugn, komma ifrån en stund eller som bara var nyfikna på det skulle få komma in. 

 

Vi fixade så att de olika prästinnorna som brukar jobba där skiftade av varandra och höll templet under dagarna. Förra året när vi inte hade denna organisation så hade till exempel några barn sprungit in och försökt slå på stora trumman med grenar de hittat på marken. Tack och lov så avstyrdes detta. Det var också någon som trodde att det gick att sitta på den stora trumman och någon annan ställe sin dricka på den. Detta skapar oönskad oro i templet. 

 

Jag förstår att alla inte förstår eftersom många av er som kommer hit bara är nyfikna och vi är så glada och tacksamma för alla möten, nya och gamla bekanta, men jag vill vädja för framtiden om förståelse och respekt för det som vi skapat och skapar i templet. 

 

Vi vill hålla Templet öppet alltid och för det behövs samförstående och samarbete. Allt det bästa till dig som läst ända hit. 

 

Kram Linda på Häxans hus.

 

 

Även detta år är du hjärtligt välkommen hit dessa dagar.

All info om utställare mm finns här:  https://haxanshus.com/for-besokare/

 

Magi på riktigt eller på låtsas? Bara mina tankar, alla gör sin grej

 

Jag funderar mycket på vad den mediala magin eller bilden av magi i media gör med den riktiga magin. Jag möter då och då folk som frågar om jag inte gör ceremonier och magi baserat på att jag inte lägger ut bilder från det. De berättar om så vackra bilder de sett från andras ceremonier och hur de försöker skapa samma vackra själv. Vad händer när man försöker kopierar någon annans ”magi”?  Är denna inte skapad precis för det syftet, den stunden och av och för dem som närvarade. Funkar det ens att kopiera? Tänker att det blir som att läsa någon annans magiska formel från en bok och tro att den fungerar, rakt av. Om du inte djupt förstår beståndsdelarna i formeln, fungerar den då? Och kanske framför allt, vad gör du om den fungerar men blir lite fel och du inte kan häva den eftersom du inte förstod vad du gjorde?  

Inspireras kan vi nog alltid, tänker jag. Av bilder, böcker och berättelser men jag tror att det är viktigt med den egna unika magin som kommer ur varje magiska konstnärs händer.

För mig så går det inte att kopiera andras formler eller deras altare och annat. Och det är inte att lämpligt ta bilder av det magiska förfarandet i ceremoni. Det förfelar syftet och skadar energierna. Jag tar ibland bilder före eller efter en ceremoni, på ett altare eller elden men det är då utanför ceremonin.

Jag har ibland blivit tillfrågad att ha ceremoni i syfte att göra tv-program, radioprogram eller artikel om detta men då har jag tydligt berättat och kommit överens om med producenten att det inte fungerar på riktigt men att vi kan iscensätta så att det går att då en inblick i hur det skulle kunna se ut. Men detta blir då mer som ett skådespel. Det fyller ju såklart också en funktion.

Jag känner, och det är en helt personlig känsla, att om jag skulle filma/fota och lägga ut på media från viktiga och känsliga ceremonier så skulle jag skada skeendet.

När jag håller publika, större ceremonier som löftesceremonier och namngivningar så filmas det en massa men då är det klienten själv som beslutar om detta. De har ju anlitat mig för att göra det och då äger de rättigheten till det. Men jag brukar alltid avråda att de själv fotar utan det är bättre att någon i cirkeln (familjen eller så) gör detta eftersom de själv då kan vara närvarande i det som sker. Och när de gäller de mindre ceremonierna avråder jag från detta helt eftersom de är mer personliga och de blir bättre när den eller de som berörs är fokuserade i ceremoni och inte i annat som teknik.

Jag känner att detta med att allt ska upp på nätet har två sidor. Det är fantastiskt att alla kan hitta någon att dela sina tankar och upplevelser med. Det är aldrig kul att känna sig som den enda av sitt slag. Men det känns också som att många inte förstår att det är riktigt svårt att se vad som är på riktigt och vad som är på låtsas där. Att den som kan alla ”orden” och ser självsäker ut kanske inte har så mycket kraft när det väl kommer till kritan. Så ett tips från mig är att försöka mötas i verkliga livet med dem du klickar med. Se om ni är på samma väg på riktigt, liksom. Så att du inte blir lurad av ett bländverk.

Vandra i skönhet.

// Linda

 Nu är datumen för nästa års Nybörjarkurs i Häxeri – Häxans väg utlagda för er som frågat efter det.

Här hittar ni infon om detta: Nybörjarkursen

Lite babbel om cirklar en onsdag

Allting är ett ständigt flöde kan man tycka men jag tycker om att se delarna i det hela och för mig är cirkeln den perfekta formen att titta på flöde i.

För varje cirkel som sluts, startar också en ny och i detta flöda fördjupar vi kunskapen och gör den mer till vår egen. Som ett exempel kan nämnas trauma från barndomen. Det är såklart lätt att tänka att traumatiska upplevelser är bara det, trauma som skadar och som vi hoppas läka ifrån. Men sedan då? Jag tänker att om vi tagit oss igenom ett trauma så sluter vi första cirkeln för detta flöde men när vi sedan kan använda allt det vi lärt för att hjälpa någon som  också drabbats av liknande trauma så sluter vi en cirkel till i samma flöde. Vi förstår traumat och allt det gett ännu djupare och när detta får fortsätta så att vi till sist slutit många cirklar kring det upplever i alla fall jag att det som först varit en förbannelse plötsligt blivit mer förståeligt och kanske kan det rentav ses som som en välsignelse eftersom det gett mig förmågan att hjälpa andra. Vissa mörker måste vi förstå inifrån för att kunna hjälpa folk med. Tänker jag i alla fall.

Cirklar finns i allt så även positiva, glada upplevelser. Som utbildning till exempel. Jag har redan avslutat två av mina utbildningscirklar med elever. De har gått precis över ett år för att få in cirkelformen även där. Det finns ett litet vemod, en lite tom känsla när nåt slutar, men så minns jag att slut innebär början och då känns det bra igen. De som slutat första året ska starta andra året, de som slutat sista året hos mig ska börja jobba i egen regi och de kommer bli samarbetspartner istället för elever. Fördjupad kunskap och fördjupad kontakt, varv för varv.

En av cirklarna i vårt liv kan också beskrivas som år på jorden. Jag är nu inne på mitt 53:e och jag vet att många jämnåriga tycker att det är jobbigt att bli äldre. Men jag är så tacksam att jag blivit såhär gammal. Så många cirklar och så många upplevelser, lärdomar och insikter de burit med sig. Så många välsignelser. Så många människors liv jag fått och får vara en del av. Jag tittar på barn och barnbarn och tänker att om jag fortfarande var 18 år (som verkar vara en önskad ålder när jag hör folk prata) så fanns de inte än. Kanske hade jag då gått andra vägar och de hade aldrig fötts...

Cirkeln kan också vara kort och koncis som när vi gör en ceremoni. Då sker allt i en cirkel som stängs och öppnas igen när allt är klart. Denna typen av cirklar är av en mer koncentrerad energiform men även om de fysiskt bara finns en kort stund så är förhoppningsvis det som utförs i den av längre bestående form och kanske kan det även vara av en form som ger ringar på vattnet och ger fler cirklar som startas, avslutas och startas igen.

Min mans farfar, som var en väldigt vis man, sa till mig, när jag var i hans hem första gången. " Du ser att vi har ett runt bord, med plats för många. Det är den mest demokratiska formen att mötas i. Ingen sitter vid huvudändan av bordet och styr utan alla är jämlika i cirkeln." Det finns kvar i mig, detta samtal. Det var över 30 år sedan men det har gjort sån inverkan i mitt liv. Han förklarade det som jag redan anat men ännu inte satt ord på. Att cirkeln är den bästa formen, för allting som rör livet. Detta är också en av anledningarna till att Templet Moder Jords hjärta är 12 kantigt, nästan runt. :) Där inne är det lätt att mötas i cirkelform eftersom byggnaden leder oss till det.

Ett mönster som bygger på cirkulär rörelse är bland annat den inåtgående eller utåtgående spiralen. Den skapar som en labyrint som är perfekt för att gå in i ett ämne och sedan gå ut ur det igen när jobbet är gjort. Denna symbol är så viktig för mig att den finns tatuerad på min vänstra handled. Att gå inåt i mörka vrår och när jobbet är gjort gå utåt igen och möta det livgivande ljuset. Det är, som jag ser det, balans.

Allting i mitt jobb handlar om det. Att nå den balans som är lämplig för varje ögonblick. 

Lev väl, andas!
Linda